Lördagen den 6 november 2010 

Ett välfyllt KLM-plan tog oss från Göteborg via Amsterdam till Madrid. Från flygplatsen Barajas körde en taxiförare med riktiga ”Fittipaldi”-talanger oss snabbt till Atocha-järnvägsstation. Cirka 45 minuter efter att vi klev ut ur planet var vi framme vid järnvägsstationen. Där blev det en trevlig lunch med gamle vännen Javier innan vi steg ombord på snabbtåget till Sevilla.

Tågresan från Madrid till Sevilla med det ultrasnabba tåget tog två och en halv timma. Det är en distans på strax under 50 mil. Hela det spanska tågkonceptet är välordnat och framgångsrikt. Här borde vårt SJ försöka ta efter.

På plats i Sevilla väntade vännerna Marita och Bjarne med hyrbil. Från tågstationen i Sevilla åkte vi vidare till vårt första basläger i Arcos de la Frontera,  snabbt och lätt på de fantastiska vägarna som numera finns i Spanien.

För hela den kommande veckan hade vi bokat in oss på olika Parador-hotell.

I Arcos låg hotellet högst upp på klippan eller höjden med en obetalbar utsikt över det andalusiska landskapet. Det var varmt för årstiden.

Söndagen den 7 november

Målet för dagen var att åka till nationalparken Doñana och därefter utforska kusten från Sanlúcar och en bit söderut. Vi fick tipset att biljetter till båtresan över Guadalaquir skulle vi köpa i gamla glassfabriken!?

Vi hittade lätt till Sanlúcar men sen började svårigheterna med att finna färjan eller båten. Detaljskyltningen är inte den bästa och trots Ingrid på GPS:en hamnade vi nordost om färjeläget efter lite förvirrande skyltar. Istället för färjeläget så hamnade vi vid ett område med ”salinas” dvs. avdunstningsdammar för saltproduktion. På andra sidan floden såg vi Doñana och även färjan som gick uppför floden. Ute i en av dammarna gick en flock flamingos.

Vägen tog slut och vi vände ut mot havet. Och se där kom vi rätt.

Tyvärr var vi för sena för den första båtturen, som var redan ute på floden. Det hade vi ju sett och nästa tur skulle gå klockan 15. Men den var fullbokad. Så det blev inget Doñana.

Istället tog vi oss ut mot flodmynningen och den ståtliga fyren. Hela Atlanten låg på och det kändes uppfriskande. En hel del människor stod och fiskade på vågbrytarna. Vi strosade vidare på strandpromenaden och slog oss ner på en uteservering. Det blev en öl och en varm macka. Framför oss låg havet och på strandremsan mellan strandpromenaden och vattnet promenerade och joggade folk. Vi njöt av den behagliga temperaturen och solen. Platsen hette Chipiona.

Ett stycke söderut låg en vacker gulmålad kyrka. Målad i den karaktäristiska gula färgen som också återfinns i tjurfäktningsarenans arenasand.

Vi kände oss nöjda när vi återvände mot bil och återresan till basen i Arcos.

Barerna och restaurangerna började sin middagsservering först framåt halvniotiden. Vi hittade en liten typisk bar ett stycke från hotellet. Lite ”jamon y queso” som förrätt och sen skapades bekantskap med ”solomillo iberica”. Fläskkött av yppersta kvalité och smak.

Måndagen den 8 november 2010 

Målet för dagen var Cádiz. Vi bilade ner till staden Conil de la Frontera som ligger söder om Cádiz. Javier hade tipsat oss på detta. Tyvärr hamnade vi fel och dessutom började det regna och intrycket blev därefter. På vägen tillbaka till bilen stötte vi på en trevlig staty föreställande nobelpristagaren i litteratur 1998 José Saramago.

Med bilen sökte vi oss utmed kustlinjen men hamnade ständigt i återvändsgränder. Det blev inte bra och vi bestämde oss för att dra direkt till Cádiz.

På vägen dit körde vi förbi stora ”salinas” anläggningar. Vi såg flera flockar av flamingos och dessutom en ensam kvarglömd stork. – Storkarna är så här års i Afrika.

Cádiz är häftig. Inte bara för sin långa historia utan även på grund av läget. Vi parkerade i närheten av universitetet. Där såg vi de första av några enorma träd som hade planterats i samband med att universitetet byggdes för med än hundra år sedan. Träden var gigantiska. Efter ett varv runt ”udden” där staden ligger blev det en snabbmarsch sista biten mot bilen då en svart regnby närmade sig oss hastigt. Det var ett väderomslag på gång och temperaturen sjönk cirka fem grader.

Återresa till basen i Arcos.

Tisdagen den 9 november 2010

Programmet ändrades. Vi skulle ha tagit oss till nästa nattläger, Paradoret i Zafra via en avstickare in i Portugal. Nu bestämde vi oss för att istället köra direkt till Zafra. Det regnade lätt. Resan gick bra och återigen imponerades vi av det nya spanska vägnätet. Och alla dessa oliv-odlingar. Det är helt enormt hur många och stora odlingen vi passerade.

Parador Zafra var ett Alcazar från 1400-talet. Varje Parador är en ny upplevelse och med egen karaktär. Staden Zafra var liten och vädret bidrog till att det blev lite kortare promenader.

Onsdagen den 10 november 2010 

Ner från bergen i Extremadura och åter in i Andalusien igen. Den lilla kallfronten hade dragit bort och solen välkomnade oss åter. Bilresan till Cordoba gick genom alla traktens olivodlingar.

Snabb incheckning på hotellet och sen taxi in till stadskärnan där målet var gen gamla moskén. Vi tjuvlyssnade till en engelsktalande guide och blev stort imponerade av detta fantasiska bygge. ”The Mother of Churches” stod det att läsa på ett plakat. Inträdet var 8 Euro per person.

Via den romerska bron promenerade vi till stadens Alcazar och därifrån till den arabiska muren och sedan in i de judiska kvarteren. Lätt utmattade tog vi taxi tillbaka till hotellet och laddade upp för kvällen.

På kvällen plockade vi upp Javier på järnvägsstationen. - Han veckopendlar mellan Madrid och Sevilla och nu hängde han med oss ut för att äta middag. Vi gick till ett av hans favoritställen ”Casa Pepe de la Juderia ” Det var som alltid tillsammans med honom en god stämning och kvällen försvann fort.

Torsdagen 11 november 2010 

En kort bilresa ner till Carmona och dess Parador. Snabb incheckning och sen en halvtimmas bilresa till Sevilla. En öl och lite plockmat i den värmande solen. Temperaturen var strax över tjugo grader. Därefter en still rundvandring och lite shopping. – Det var en mycket behagligtemperatur. Nyheter hemifrån Sverige berättar om den första vinterstormen med snö.

Framåt eftermiddagen åker vi i lugnt mak tillbaka till Carmona och det behagliga hotellet, beläget högst uppe på klippan med en ändlös utsikt över slätten nedanför. Ett par öl och stilla avkoppling innan en avslutningsmiddag på hotellet.

Det blev anka efter Bjarnes rekommendationer. Visserligen krävs en snabbkoll på Wikipedia för att vi skall bli riktigt klara över vad vi beställer.  - Sorry, men den ankan var ingen hit. Det hela fick kompenseras av lite goda ”postres”, bl.a. ”tarta de manzana”.

Fredagen den 12 november 2010 

Upp tidigt och gemensam bilresa till Sevilla. Margareta och jag tog snabbtåget tillbaka till Madrid. Marita och Bjarne bilade ner till Malaga för att flyga därifrån och hem till Göteborg.

Tågresan till Madrid gick smärtfritt och strax före klockan tolv satt vi och tog en fika på i Terminal 2 efter inchecking och säkerhetskontroll. Planet var en timma försenat pga. dåligt väder i Amsterdam, vilket betydde att avgången var försenad.

På Schipol  Airport var det julpyntat och en imponerande julgran fångade de flestas uppmärksamhet.

Sista etappen upp till Göteborg gick snabbt.

En innehållsrik och spännande vecka var till ända.